Historia

1860 bildades kommuner i Sverige av en eller flera församlingar. Habo kommun (=församling) hade då ca 2 800 invånare. Idag (2015) har invånarantalet stigit till mer än 11.300.

1950 hade kommunen ca 4 400 invånare. Vid kommunreformen 1952
lades socknarna/församlingarna Gustav Adolf och Habo samman
till storkommunen Habo, +800 invånare (och vissa områden
från Habo socken/kommun till Nykyrka socken/Mullsjö kommun).

1974 Brandstorps församling tillhörde fram till år 1974 Fågelås kom-
mun. Fågelås kommun delades 1974 mellan Hjo och Habo
kommuner. Till Habo fördes Brandstorps församling, innebärande
att invånarantalet ökade med 700 personer till totalt 6 400 in-
vånare. Sedan dess har kommunen kännetecknats av en
mycket positiv utveckling.

1998 Inför bildandet av Västra Götalands län överfördes Habo
kommun från Skaraborgs län till Jönköpings län efter folk-
omröstning (och till Jönköpings läns landsting från år 1999).
Kommunen har en landyta av 330 kvadratkilometer.
Ej att förglömma - Habo kommun ligger i Västergötland och
inte i Småland!

---

Nedan följer lite historia om Habo kommun, vilken är skriven av Habosonen och före detta köpmannen Arne Wulff. Vi har tacksamt fått tillstånd till publicering.

"Under medeltiden och långt in på 1500-talet benämndes Habo socken för 'Hagaboda'. 

Genom tiderna har avsevärda förändringar ägt rum, som i hög grad inverkat på såväl socknens storlek som på dess geografiska profil.

Administrativt sett tillhörde Habo socken Rumlaborgs län omkring 1300-1400-talet (Rumlaborg var ett medeltida fäste vid Huskvarna). I det här sammanhanget bör också framhållas, att även Fiskebäck, som då var en självständig socken, tillhörde nämnda län. Några uppgifter om denna sockens storlek torde numera inte finnas bevarade, men ett antagande är, att den varit av en relativt liten omfattning.

Av mera kända uppgifter kan däremot nämnas, att Fiskebäcks socken drogs in under 1500-talet och gick då upp i Habo socken. Härefter inträder återigen ett historiskt skede, vilket får tillskrivas utökningen av Visingsborgs grevskap, som Habo tillhörde från 1567 till 1681, då reduktionen genomfördes.

Omkring 100 år senare inträffade den händelse, att Gustav Adolfs socken nybildades och följaktligen gjorde en utbrytning från Habo socken. I samband härmed flyttades Fiskebäcks kyrka från sin ursprungliga till dess nuvarande plats vid Gustav Adolf, vilket skedde år 1780. Den nya socknen fick sitt namn efter dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustav IV Adolf och förekommer inte tidigare än 1783 i jordeboken. Från och med 1952 är Habo och Gustav Adolf åter förenade till en kommun.

För övrigt har Habo sockens gränser justerats under 1800- och 1900-talet, vars ändamål har varit mera av praktisk än ekonomisk natur.

Ett område bestående av några byar och gårdar, som numera är belägna i sydvästra delen av Habo, kallades på sin tid för "Mobo rote". Detta speciella område har under långa tider tillhört Bottnaryds sockan av Mo härad och samtidigt tillhört Habo i kyrkligt hänseende. Egendomligt nog bestod denna företeelse ända från mitten av 1500-talet och fram till 1883 då ifrågavarande område blev överfört till Habo socken och Vartofta härad. På senare tid har i sin tur även Habo kommun fått släppa till några gränsgårdar som överförts till Mullsjö kommun.

Som en slutkommentar kan konstateras att socknarna numera har spelat ut sin roll som små kommuner och att utvecklingen ständigt tycks kräva allt större kommunala enheter".
(Källa: Arne Wulff)

---