Hoppa till sidans innehåll

Historia

Habo kommun har vuxit och förändrats genom flera reformer och geografiska justeringar. Här får du en översikt över kommunens utveckling – från 1800-talet till idag – samt historiken bakom kommunvapnet och en fördjupande text om socknens tidiga historia.

Befolkningsutveckling och kommunreformer

1860-1950: Kommunbildning och tidig tillväxt

  • 1860 bildades kommuner i Sverige av en eller flera församlingar. Habo kommun hade då cirka 2 800 invånare.
  • 1950 hade invånarantalet ökat till cirka 4 400 personer.

1952: Habo och Gustav Adolf blir en storkommun

Vid kommunreformen 1952 slogs Habo och Gustav Adolfs socknar samman. Det ökade befolkningen med cirka 800 invånare. Vissa områden överfördes samtidigt till Nykyrka socken (nu Mullsjö kommun).

1974: Brandstorp blir en del av Habo

Brandstorps församling tillhörde tidigare Fågelås kommun. När Fågelås delades 1974 fördes Brandstorp över till Habo, vilket ökade befolkningen med ytterligare cirka 700 personer.

Totalt hade Habo då omkring 6 400 invånare och utvecklingen har därefter varit mycket positiv.

1998: Habo byter län

Inför bildandet av Västra Götalands län beslutades – efter folkomröstning – att Habo skulle tillhöra Jönköpings län istället för Skaraborgs län. Bytet genomfördes 1998, och från 1999 tillhör kommunen Jönköpings läns landsting (nu Region Jönköpings län).

Geografi

  • Habo kommun har en landyta på 330 kvadratkilometer.
  • Habo ligger i Västergötland, även om närheten till Jönköping ibland gör att det förväxlas med Småland.

Habo kommuns vapen

Omkring år 1979 började man diskutera att Habo kommun borde ha ett kommunvapen. Kulturnämnden lät utlysa en tävling i "Habo-Nytt" år 1981 och en mängd förslag anlände.

1984 lät kulturnämnden tre reklambyråer ta fram förslag på kommunvapen och man enades i nämnden om att förslaget från Staffan Philipsson, Svenska Budskap AB skulle förordas. Som skäl till förord för detta alternativ var:

"att inhägnaden i vapenbilden väl anknyter till ortnamnet Habo som kommer från Haghi (inhägnad) och bodh (lada). Namnet kan härledas till 1300-talet. Inhägnaden anger att kommunen är gränsort med markerad självständighet. Motivet är lätt att komma ihåg och har entydig grafisk form som enkelt kan förändras i olika format. Inhägnaden har ett unikt bildvärde då ingen annan har denna idag."

Gärdsgården i vapnet symboliserar alltså både det inhägnade området och att Habo kommun är ett gränsland mellan Västergötland och Småland.

Vapnet har antagits av Habo kommun (kommunfullmäktige 1986-04-24), som hos Patent- och registreringsverket låtit registrera detsamma, vilket skedde 1986-11-28. Härigenom är vapnets utseende skyddat. Användningen av kommunvapnet avgör kommunen själv, vilket sker genom att kommundirektören har fått delegation från kommunstyrelsen.

Om Habos tidiga historia

Nedan följer en historisk beskrivning skriven av Habosonen och tidigare köpmannen Arne Wulff, som vi fått tillstånd att publicera.

---

"Under medeltiden och långt in på 1500-talet benämndes Habo socken för 'Hagaboda'.

Genom tiderna har avsevärda förändringar ägt rum, som i hög grad inverkat på såväl socknens storlek som på dess geografiska profil.

Administrativt sett tillhörde Habo socken Rumlaborgs län omkring 1300-1400-talet (Rumlaborg var ett medeltida fäste vid Huskvarna). I det här sammanhanget bör också framhållas, att även Fiskebäck, som då var en självständig socken, tillhörde nämnda län. Några uppgifter om denna sockens storlek torde numera inte finnas bevarade, men ett antagande är, att den varit av en relativt liten omfattning.

Av mera kända uppgifter kan däremot nämnas, att Fiskebäcks socken drogs in under 1500-talet och gick då upp i Habo socken. Härefter inträder återigen ett historiskt skede, vilket får tillskrivas utökningen av Visingsborgs grevskap, som Habo tillhörde från 1567 till 1681, då reduktionen genomfördes.

Omkring 100 år senare inträffade den händelse, att Gustav Adolfs socken nybildades och följaktligen gjorde en utbrytning från Habo socken. I samband härmed flyttades Fiskebäcks kyrka från sin ursprungliga till dess nuvarande plats vid Gustav Adolf, vilket skedde år 1780. Den nya socknen fick sitt namn efter dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustav IV Adolf och förekommer inte tidigare än 1783 i jordeboken. Från och med 1952 är Habo och Gustav Adolf åter förenade till en kommun.

För övrigt har Habo sockens gränser justerats under 1800- och 1900-talet, vars ändamål har varit mera av praktisk än ekonomisk natur.

Ett område bestående av några byar och gårdar, som numera ligger i sydvästra delen av Habo, kallades på sin tid för "Mobo rote". Detta speciella område har under långa tider tillhört Bottnaryds sockan av Mo härad och samtidigt tillhört Habo i kyrkligt hänseende. Egendomligt nog bestod denna företeelse ända från mitten av 1500-talet och fram till 1883 då ifrågavarande område blev överfört till Habo socken och Vartofta härad. På senare tid har i sin tur även Habo kommun fått släppa till några gränsgårdar som överförts till Mullsjö kommun.

Som en slutkommentar kan konstateras att socknarna numera har spelat ut sin roll som små kommuner och att utvecklingen ständigt tycks kräva allt större kommunala enheter."

---

Kontakta oss

Växel och reception

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till oss.

Fler kontaktvägar och adresser