Artikeln publicerades 29 september 2026
Mindre matsvinn ger vinster för miljö, ekonomi och hälsa
Under 2026 satsar kommunen extra på att minska matsvinnet i våra skolor och förskolor och på att öka kunskapen om hur svinnet påverkar miljö, hälsa och ekonomi.
Målet är enkelt, så lite matsvinn som möjligt, samtidigt som vi ökar medvetenheten om matens värde. Genom att väga och synliggöra maten som slängs blir det tydligt hur små förändringar kan göra stor skillnad.
Medarbetarna på Habo kost jobbar varje dag för att minska matsvinnet.
– En viktig framgångsfaktor är att vi har satsat på att stärka kunskapen hos medarbetarna i våra kök. Med större kunskap skapas ett större engagemang, säger kostchef Lena Bergström.
Arbetet med matsvinnet är också en del av skolans pedagogiska uppdrag. Matsalen blir en plats för lärande där eleverna uppmuntras att ta lagom mycket mat och reflektera över sina val.
Elever tävlade – med fantastiska resultat
Ett sätt att skapa engagemang var en veckolång matsvinnstävling på skolorna. Eleverna tävlade om att slänga så lite mat som möjligt och vinnarna fick önska en maträtt till skolmatsalen.
Årskurs 2 och 4 på en av kommunens skolor fick dela på segern genom att vardera bara slänga 34 gram mat under en hel vecka.
På fyra skolor har en digital våg hittills använts för att mäta både tallrikssvinn och serveringssvinn. Den digitala vågen visar eleverna hur mycket mat de slänger och eleverna kan, om de vill, välja orsak till varför de slängde maten.
– När vi väger maten blir det konkret och lättare att förstå hur mycket som faktiskt slängs, berättar Filip Tollbo, kökschef på Hagabodaskolan och Hagenskolan.
I matsalarna används även tydligt placerade hinkar för matavfall och på borden står så kallade bordspratare. Där kopplas matsvinnet till sådant som eleverna lätt kan relatera till, exempelvis hur många glassar eller digital valuta i spel som Robux som motsvarar den mat som slängs.
Från matsvinn till bananatella
På skolorna finns också matsvinnslådor där elever och personal kan lämna tips och idéer på hur mat kan tas tillvara. Alla tipsen kommer att samlas i en receptbok för att inspirera och ytterligare ta vara på matsvinnet.
De praktiska insatser som Habo kost gör ger direkt resultat på kommunens klimatarbete och de har lyckats att sänka vårt klimatavtryck. Samtidigt bidrar det till en god folkhälsa.
– Nyckeln är att kombinera minskad klimatpåverkan med en god och välbalanserad kost, säger miljö- och hållbarhetsstrateg Anna Lööv.
Genom medvetna val kring maten kan vi också bidra till biologisk mångfald, och när vi tillsammans minskar matsvinnet sparar vi på miljön, pengarna och de resurser som krävs för att producera maten.
- Anna Lööv, miljö- och hållbarhetsstrateg
- anna.loov@habokommun.se
- 036-442 82 69