Farligt avfall

Alla verksamheter som hanterar farligt avfall ska rapportera in
antecknade uppgifter om avfallet till ett nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket.

Det betyder att alla verksamheter

• där det uppstår (produceras) farligt avfall

samt alla verksamheter som

• transporterar farligt avfall
• samlar in farligt avfall
• behandlar farligt avfall mäklar
• handlar med farligt avfall ska rapportera in uppgifter

Här på Naturvårdsverket sida kan du läsa mer om den nya inrapporteringen.

Här finns Naturvårdsverkets broschyr "Så rapporterar du farligt avfall" som du även kan ladda ner.

Hur hanteringen av farligt avfall får ske och vilka skyldigheter man har när man hanterar farligt avfall regleras av avfallsförordningen (SFS 2020:614). I bilaga 4 i avfallsförordningen finns en förteckning med avfall som givits en sexsiffrig kod som svarar mot en fullständig definition av avfallet. Avfall som betecknas med en asterisk* är farligt avfall. Det är verksamhetsutövarens (företagarens) ansvar att klassificera och hantera sitt avfall på rätt sätt.

• batterier
• kvicksilvertermometrar
• bekämpningsmedel
• lack innehållande organiska lösningsmedel
• brandvarnare
• lim
• elektroniska produkter
• lysrör
• fotokemikalier
• lågenergilampor
• färg
• lösningsmedel
• gasdrivna sprayburkar
• oljefilter
• impregneringsmedel
• spillolja
• klorin
• sprayburkar
• kalklösare
• syror

Asbest är ett farligt ämne som kan orsaka flera allvarliga sjukdomar som till exempel cancer.

Asbest kan finnas i eternitblomlådor, fönsterbrädor, takskivor och ventilationskanaler. Det kan också finnas som isolering i oljepannor och på varmvattenrör samt i äldre kakelfogar och kakelfix.

Läs om hur du hanterar avfall med asbest samt var du kan lämna det på June Avfall och Miljös webbplats.

På Arbetsmiljöverkets webbplats får du bland annat råd om hur du ska arbeta säkert när du river asbest.

Lågenergilampor och lysrör innehåller bland annat kvicksilver som är skadligt för människors hälsa och miljön. Här finns råd hur du gör om en lampa går sönder och vart du ska slänga den.

När en varm lampa går sönder

Vädra och lämna rummet i 20-30 minuter innan du gör något annat. Samla senare upp lampresterna med exempelvis en bit styvt papper och torka golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en fuktig trasa.

När en kall lampa går sönder

Samla upp lampresterna med exempelvis en bit styvt papper och torka golvet och andra ytor i närheten av den trasiga lampan med en fuktig trasa.

Använd inte dammsugare

Det finns en risk för att dammsugaren ytterligare finfördelar och förångar kvicksilverdropparna och sprider dem i luften.

Lägg lampresterna och trasan i en tät behållare

Lägg papper, rester av lampan, papper och trasan i en behållare som du kan försluta med tättslutande lock. Märk behållaren så att det framgår att den kan innehålla kvicksilver och lämna den till en miljöstation som tar emot farligt avfall exempelvis avfallscentralen i Habo. Tvätta händerna och vädra rummet i 20-30 minuter av försiktighetsskäl.

Effekter på hälsan

Att utsättas för låga halter av kvicksilver vid enstaka tillfällen ger inga allvarliga hälsoeffekter, men bör av försiktighetsskäl ändå undvikas. Kontinuerlig kontakt med kvicksilver kan på sikt drabba framförallt nervsystemet och hjärnan.

Lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver

I en kall, ny lampa, finns kvicksilver i form av antingen små kvicksilverdroppar, fast amalgam eller kvicksilver/järn-kulor. En lågenergilampa får innehålla upp till 5 milligram kvicksilver medan ett rakt lysrör får innehålla upp till 10 milligram. När en lampa tänds stiger temperaturen och kvicksilvret förångas, för att till slut fylla lampan med ånga. När lampan efter användning kallnar övergår ångan åter till små droppar och möjligen också till viss del till amalgam.