Logotyp Upplev Habo

Falks grav

”Ha inte så bråttom go’ vänner, det blir ändå inget av förrän jag kommer fram!” ska den bakbundne Jonas Falk ha ropat från fångkärran till folkhopen som var på väg till avrättningsplatsen på Svedmon för att bevittna halshuggningen.

Han hade då redan suttit ett år i fängelset i Mariestad, men den 19 november 1855, efter att ha tagit nattvarden i fängelset, var den nu 27 år gamla Jonas Falk på väg till sin avrättning.

Falk växte upp på Tranemaden i Habo och blev skräddare till yrket. I sin ungdom var han känd för att vara småkriminell och han ska tidigt ha lagt upp en plan för att råna postdiligensen för att komma över penningförsändelser. Hans kumpan på den kriminella banan hette Anders Frid och var styvfar till Jonas. En tid arbetade de båda i Stockholm, Falk som skräddare och Frid som byggnadsarbetare, innan de bestämde sig för att sätta planen i verket. Efter att de kommit med båt till Hjo gällde det att ligga lågt så ingen skulle känna igen dem. De sov om dagen och gick mot Tunarp i Sandhems socken nattetid. Det var här, vid en av de många grindar som diligensen måste passera, som rånet skulle äga rum. När diligensen en augustikväll stannade för att öppna grinden sköt Falk postiljonen i ryggen medan Frid slog till skjutsdrängen med en påk så att han svimmade. Falk och Frid vände hästarna och hittade ett gömställe där de gick igenom rånbytet som blev 2000 Riksdaler banco, en betydande summa pengar. Nu gällde det att snabbt ta sig till Stockholm. De vågade inte ta den ordinarie båten från Hjo utan fick nattetid skjuts över Vättern av en fiskare och efter ett par veckor var de båda åter i huvudstaden. Den skadade skjutsdrängen vaknade så småningom till liv och kunde rapportera det inträffade. Även postiljonen överlevde några dagar innan han dog av sin skottskada.

Åter i Stockholm blev de båda varse att polisen sökt dem. Det visade sig att bylingen ville ha information om ett annat, mycket lindrigare brott, men hur det nu var kom Frid att snärja in sig i förklaringar och innan han visste ordet av det hade han erkänt rånet. Så småningom kom även Falk att erkänna vad de båda hade gjort. Vid Slättängs tingsrätt dömdes de båda till döden för rånmord. Frid ansökte om benådning och fick straffet omvandlat till livstids fängelse, medan Falk, som blivit frälst under fängelsetiden, tog sitt straff där vid stupstocken på Svedmon omgiven av en stor åskådarskara. Begravningen skedde inte långt där ifrån och ett järnkors med inskriptionen ”FALK–1855” restes över graven som idag är en fornlämning och har nummer L1972:5047 i Fornsök. 

Det finns många myter kring Jonas Falks grav. Bland annat den att det alltid ligger färska blommor på graven och att ingen vet vem som lagt dem dit. Det är sant att många förser graven med blommor, men oftare utan större hemlighetsmakeri. Det ska också spöka vid graven, men det får bli upp till den nyfikne att ta reda på om det stämmer.

Huvudkälla för artikeln.

Vägbeskrivning

Kommer du söderifrån svänger du vänster mot Sved där det står en gul skylt med Sved 1 km. Kommer du från norr gör du en högersväng vid samma skylt.

Avtaget ligger mitt mellan orterna Fagerhult i söder och Baskarp i norr.

Följ sedan vägen förbi Sved och vidare ca 5 kilometer upp mot Hökensås.

Vid parkeringen står skyltar som berättar om naturreservaten och fisket på Hökensås och här står också skylten med QR-koden.

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM)

N 6432677, E 448066