Ordlista
När något ska byggas, renoveras eller repareras så gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) tillsammans med bestämmelserna om byggnads- och anläggningsarbete i arbetsmiljölagen.
Du kan läsa mer om vad det innebär i broschyren från Arbetsmiljöverket.
En brandskyddsdokumentation ska alltid upprättas och lämnas in vid nybyggnation, inredning av vind och ändring av byggnad som påverkar brandskyddet. Kravet på brandskyddsdokumentation gäller inte för komplementbyggnader som är högst 15 kvm. Dokumentet ska vara framtaget senast till det tekniska samrådet.
Dokumentationen ska beskriva hur en byggnad är planerad för att skyddas mot brand och brandspridning.
Vad varje dokumentation ska innehålla styrs av byggnaden och dess tänkta användningsområde. I Boverkets byggregler kan du läsa mer om vad som gäller.
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.
Det är byggherren som ska se till att alla bygg-, rivnings- och markåtgärder genomförs enligt de krav som gäller för åtgärden. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan. Kraven som avses finns i plan- och bygglagen, PBL, och dess föreskrifter. Kraven kan även finnas i beslut som har meddelats med stöd av lagen eller dess föreskrifter. Med föreskrifter avses Plan- och byggförordningen, PBF, och föreskrifter som Boverket har meddelat med stöd av bemyndigande, exempelvis Boverkets byggregler, BBR. Det här innebär till exempel att byggherren ska se till att eventuellt lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls. Byggherren kan även ha skyldigheter enligt andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det ansvaret regleras då i dessa och inte i PBL.
Byggherreansvaret överlåts inte per automatik till en ny ägare. Om man vill överlåta byggherreansvaret till den nya ägaren är det lämpligt att du upprättar ett avtal där det framgår att byggherreansvaret överlåts till annan. Båda parter ska skriva under avtalet, sedan lämnar man in informationen till byggnadsnämnden så vi känner till överlåtelsen. Det ska framgå fastighetsbeteckning, person/organisationsnummer, fakturaadress, kontaktuppgifter (mejl och postadress) och ärendenummer i avtalet.
Du som bygger nytt eller bygger till behöver oftast komplettera din bygglovsansökan med en energibalansberäkning eller energiberäkning som det även kallas. Detta är en teoretisk simulering över hur mycket energi det färdigställda huset kommer att använda under ett normalår. Senast två år efter att byggnaden tas i bruk ska detta verifieras genom att utföra en energideklaration.
Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa dig som byggherre, exempelvis om entreprenören går i konkurs eller av någon annan anledning inte kan bygga klart. Färdigställandeskyddet ska dessutom täcka kostnader som uppstår för att åtgärda fel som upptäcks i slutbesiktningen, samt de skador på byggnaden som felen kan ha orsakat. Det är du som byggherre som ska se till att skyddet finns.
Kravet på färdigställandeskydd gäller vid uppförande av en- och tvåbostadshus och i vissa fall komplementbostadshus. Färdigställandeskydd kan även behövas vid om- eller tillbyggnad eller vid inredning av ytterligare bostad.
Kravet på färdigställandeskydd gäller enbart när åtgärden utförs av en näringsidkare för en konsuments räkning. Om du som byggherre bygger själv behövs alltså inget färdigställandeskydd.
Du som byggherre är ansvarig för att alla krav enligt lagar och byggregler uppfylls. Till din hjälp ska du ha en kontrollansvarig.
Den kontrollansvarige ska hjälpa dig som byggherre att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att den och andra bestämmelser följs. Den kontrollansvariga ska också vara med vid det tekniska samrådet, kommunens arbetsplatsbesök och skriva ett utlåtande som ska vara underlag för bygglovenhetens slutbesked.
En kontrollansvarig ska finnas för de flesta byggprojekt där det krävs lov eller anmälan. Du behöver oftast inte en kontrollansvarig om du ska göra mindre ändringar. Byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs. En kontrollansvarig krävas om åtgärden är komplicerad och byggnadsnämnden bedömer att byggherren inte kan uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig.
Kontrollansvarig behövs normalt inte för enklare lovpliktiga ärenden såsom:
- tillbyggnader i ett plan upp till 30 m2 som inte innehåller våtutrymme, har låglutande (platt) tak, har takterrass eller källare,
- nybyggnad av uthus, garage och carport upp till 50 m2 i ett plan, beläget ovan mark,
- inglasning av balkong,
- skylt eller ljusanordning,
- vid byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är kulturhistorisk särskilt värdefull,
- rivning av små byggnader där det inte uppkommer miljöfarligt avfall.
Sök efter behörig kontrollansvarig på Boverkets webb
Vid nybyggnad och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus och attefallstillbyggnad som ska byggas i samma skede krävs kontrollansvarig. I ärendet för attefallstillbyggnaden ska förslag till kontrollplan vara anpassad för attefallstillbyggnaden, samt övriga tekniska handlingar som gäller för tillbyggnaden. För slutbeskedet krävs endast att kontrollansvarig verifierar att kontrollplanen uppfyllts.
En kontrollplan är ett dokument som beskriver den kontroll en byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla bestämmelserna i plan- och bygglagen.
En kontrollplan ska alltid innehålla uppgifter om:
- vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet,
- vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till kommunen,
- vilka anmälningar som ska göras,
- tidpunkter för eventuella etapper i arbetet
För att få beslut om startbesked behöver du i regel skicka in ett förslag till kontrollplan. För enklare projekt kommer vi att lämna ett förslag till kontrollplan. Då kan du få bygglov och startbesked samtidigt. Är du inte nöjd med vårt förslag får du skicka in en egen kontrollplan som vi sedan fastställer i ärendet.
En prestandadeklaration är en sammanställning av en produkts egenskaper, tillverkare, kontaktuppgifter m.m. Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard under byggproduktförordningen eller har en europeisk teknisk bedömning (ETA) ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta när de säljs.
Byggproduktförordningen bestämmer vilken information som ska finnas i prestandadeklarationen. För varje väsentlig egenskap deklarerar tillverkaren prestandan genom att antingen ange ett värde eller en klass. Prestandadeklarationen ska vara på svenska för produkter som säljs i Sverige. Detsamma gäller även bruksanvisning och säkerhetsinformation.
Prestandadeklarationen kan följa med produkten (till exempel en kamin eller skorsten) i pappersform eller elektroniskt (e-post). Den kan också finnas tillgänglig på webben. Det är tillverkaren själv som gör prestandadeklarationen för sin produkt, och som sedan CE-märker den.
I prestandadeklarationen finns det bland annat information om:
- vem som tillverkat produkten,
- kontaktuppgifter till tillverkaren,
- vilken prestanda som gäller för produkten och
- produktens väsentliga egenskaper
CE-märkning
CE-märkningen är i princip en sammanfattning av prestandadeklarationen. CE-märkningen finns på produkten eller på dess förpackning, eller på ett medföljande dokument.
En rivningsplan är samma sak som en kontrollplan för rivningsavfall. För arbeten som kräver rivningslov, bygglov eller anmälan ska det normalt finnas en kontrollplan. Rivningsplan som ska ange vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand. Till exempel begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor som kan användas i andra projekt eller som kan demonteras för försäljning. Exempel på materialåtervinning kan vara att krossad mursten kan levereras som fyllning i andra bygg- eller vägprojekt på orten eller att kommunens värmeverk köper in spillvirke.
Rivningsplanen ska också ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Det gäller såväl farligt avfall som annat avfall. Om det finns farligt avfall ska det framgå av planen ska hur man säkerställer hanteringen av farliga ämnen. Enligt avfallsförordningen ska den som producerar rivningsavfall åtminstone sortera ut avfall i form av trä, vissa mineral, metall, glas, plast och gips och hålla dem skilda från varandra och från annat avfall.
Redovisningen ska också redogöra för hur materialet tas om hand, till exempel att belysningsarmaturer ska skickas till en verksamhetsutövare som förbehandlar elavfall, och vilka fraktioner det farliga avfallet delas upp i.
Den mest grundläggande sorteringen är följande:
- farligt avfall (alltid separat hantering)
- material som kan återanvändas
- material som kan bli nytt material (materialåtervinnas)
- material som kan förbrännas med energiutnyttjande (kan energiåtervinnas) – avfall till förbränning
- material som inte kan återanvändas eller återvinnas – avfall till deponi
Redovisning av säker hantering av farliga ämnen kan innebära att byggherren måste identifiera exempelvis stombeklädnader, ytskikt, fästmassor och tekniska installationer som innehåller PVC, asbest, kvicksilver eller andra farliga ämnen. För att få fram dessa uppgifter behöver du göra en materialinventering av byggnaden. Om du inte själv har goda kunskaper och erfarenheter inom området bör någon anlitas som har sådan kompetens för att utföra inventeringen.
En teknisk beskrivning är en handling som redovisar vilka material och de tekniska lösningar som ska används i projektet. En konstruktionsritning där dimensioner framgår kan ersätta en teknisk beskrivning.
En teknisk beskrivning kan förklara
- grundläggning
- bärande stomme
- takkonstruktion
- brandskydd
- uppvärmning
- ventilation
- energi
- säkerhet.
Byggnadsnämnden får ge ett tidsbegränsat bygglov för en åtgärd som är avsedd att pågå under en begränsad tid. För att nämnden ska kunna ge lov måste ansökan vara för ett tidsbegränsat bygglov och åtgärden måste ha en tillfällig karaktär. Åtgärden måste även uppfylla någon eller några av förutsättningarna för permanent bygglov men får inte uppfylla alla. Om inte alla förutsättningar för ett bygglov kan uppfyllas är det möjligt att söka tidsbegränsat bygglov. Åtgärden måste vara av tillfällig karaktär och planerad att pågå under en begränsad tid.
Ett tidsbegränsat bygglov kan lämnas för tio år som längst. Tiden kan förlängas med högst fem år i taget och kan som längst ges för totalt 15 år.
De handlingar som behövs för ansökan om tidsbegränsat bygglov är samma som för ett vanligt bygglov men information om hur lång tid som avses och en avvecklingsplan.
Avvecklingsplanen ska innehålla uppgifter om:
- varför åtgärden är tidsbegränsad
- hur avetableringen ska gå till
- åtgärder för att återställa marken
När du bygger nytt, bygger till eller ändrar planlösning i ett permanentbostadshus ställs det krav på att byggnaden ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
För åtgärder som kräver bygglov sker prövningen av att kraven uppfylls i lovskedet. Det gör att du redan i ansökan måste skicka med ritningar som visar att tillgänglighetskraven uppfylls, både inne i huset och på tomten.
När byggnadsnämnden ger dispens från strandskyddet fattar de samtidigt ett beslut om en så kallad tomtplatsavgränsning, om det inte redan finns. Det är skillnad på fastighetsgräns och tomtplatsavgränsning.
Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon, där allmänheten inte har rätt att vistas. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten. En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Men en tomtplats kan inte nå bortom den egna fastighetsgränsen.
Vid en tomtplatsavgränsning för en strandskyddsdispens bör en fri passage lämnas närmast vattnet. I ett beslut om strandskyddsdispens krävs det att det ingår en avgränsning av den tomtplats eller den mark som får användas.
Tomtplatsavgränsningen ska vara markerad på en karta, gärna med en röd linje. Se exempelritningen nedan.
Om du ska börja använda en byggnad till något annat än vad den senast har använts till, måste du söka bygglov för att få ändra användning i byggnaden. Det kan till exempel vara en bostad som ska bli kontor eller ett garage som ska bli en butik. Att byta verksamhet i en lokal kan också vara bygglovspliktig eller anmälningspliktig.
En verksamhetsbeskrivning beskriver i text den verksamhet som ska bedrivas. Verksamhetens omfattning och hur den påverkar omgivningen ska beskrivas. Ska mat tillagas i lokalen behöver detta uppges.
Beskriv även vilka öppettider verksamheten har, hur många besökare som förväntas, personalantal samt hur leveranser och sophämtning ska ske. I beskrivningen ska det även framgå om det finns övrigt som är viktigt för att kunna bedöma den verksamhet som ska bedrivas.