Logotyp Upplev Habo

Fossil åker i Flatered

Begreppet Fossil åker används antikvariskt för att beskriva tidigare odlad mark som är varaktigt övergiven.

I Västergötland består fossil åker mestadels av områden med röjningsrösen, det vill säga rösen som består av sten som man röjt bort från den mark man velat odla. Den fossila åkermarken är då egentligen ytorna mellan röjningsrösena, men dessa ytor har genom århundradena rörts om av framför allt skogsbruket. På många ställen är det vanligt att röjningsrösena finns tillsammans med långsmala tegar som avdelas med stensträngar eller i en sluttning: stensatta terrasseringar. Det är således endast under röjningsrösena eller stensträngarna vi kan hitta en ursprunglig åkeryta, eller kanterna av den.

I både Västergötland och Småland utgör fossil åker en stor fornlämningskategori, men just i Habo socken finns inte så många områden. Det har sin förklaring i jordartsmässiga förhållanden. För att en stensträng eller ett röjningsröse ska skapas behövs givetvis sten. Sten finns i mängder i den stenrika moränjorden ovan för högsta kustlinje i Västergötlands skogsbygder. I Habo dominerar i stället isälvsavlagringar, det vill säga jordar som mestadels består av sand och grus och som innehåller minimalt med stenmaterial.

I Flatered befinner vi oss dock på säker moränmark. Här, inom ett 450 x 280 meter stort område, finns fossil åker i form av röjningsrösen, terränganpassade åkrar samt terrasseringar. Medan dateringar av fossil åkermark på andra ställen i Västergötland ibland går tillbaka till tiden före Kristi födelse, är den fossila åkermarken i Flatered betydligt yngre. Efterleden -red antyder att gården anlades under medeltid och det första omnämnandet av gården är från 1539.

Området som betecknas som fossil åkermark ligger norr om gården och har nummer L1972:4696 i Fornsök. Sannolikt odlades området här upp redan när gården etablerades, men delar av åkermarken var i bruk ända fram till början av 1960-talet. De stora röjningsrösena speglar således århundraden av stenröjning.

Efter Laga skiftet (1847) började bönderna i Flatered att dika ut och odla upp jordarna söder om gården något som framgår om vi tittar på dagens karta över var åkermarken till gården finns. Åkern norr om gården lades ner och finns i dag kvar som just ”fossil åker”.

Vägbeskrivning 

Tag mot Flatered vid Skylten Flatered 1. Kommer du från Habo svänger du åt höger, kommer du från Mullsjö svänger du åt vänster.

Åk ca 1 kilometer på vägen, sen är du framme i Flatered. Skylten står vid …..XXX och den fossila åkermarken är framför allt belägen i backarna norr om vägen.

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM)

N 6423205, E 437068

Lagaskifteskartan från 1847 visar med tydlighet hur åkermarkens utbredning hindrats av bergsknallar och storblockig morän. Den mark som kunde odlas upp odlades. Den osvallade moränen ovanför högsta kustlinje var dock tämligen näringsrik och kunde ge goda skördar. I kartan har dagens väg samt nutida bebyggelse lagts in för att underlätta den geografiska förståelsen.

Dagens åkermark ligger söder om gården medan de äldre odlingarna i moränbackarna norr om gården har övergått till att bli ”fossil åker”, där nu de stora röjningsrösena skvallrar om århundraden av stenröjning.