Habo kyrka
Före järnvägens framdragning genom landskapet här på 1860-talet och tätortens etablering utgjorde Habo kyrkby socknens centrum. Strax norr om kyrkan ligger fortfarande prästgården med sitt vita bostadshus från 1827 och den lilla, röda byggnaden strax öster om kyrkan är den gamla sockenstugan.
Redan under medeltiden hade Habo socken en mindre träkyrka, men sakristian var däremot uppförd av sten. Sakristian är fortfarande bevarad, medan resten av medeltidskyrkan har ersatts. En omfattande ombyggnad skedde 1680, men den nuvarande formen på kyrkan skapades i samband med en stor utvidgning 1723. Det var den byggnadsintresserade prosten Martin Seth och den förmögne sockenbon Swen Nilsson Swan som gemensamt drev frågan om att utvidga och försköna kyrkan. På grund av krigen under kung Karl XII:s tid drog planerna ut på tiden, men några år av fredstid efter kungens död skapade förutsättningar för kyrkoombyggnaden. Både kor och kyrkorum blev nu större och det speciella taket med förhöjningen i mitten skapades.
Den stora altaruppsatsen och predikstolen tillkom samtidigt med kyrkoombyggnaden på 1720-talet. Det var bildhuggaren Jonas Ullberg som utförde dessa strax innan han dog 1723. Altaruppsatsen är ovanlig genom att församlingen lät installera en klocka med urtavla och slagverk i mittpartiet några år efter färdigställandet. Fortfarande slår ängeln med sin hammare för att signalera tiden för kyrkobesökaren.
Lika storslagen som altaruppsatsen är predikstolen som också skapats av Ullberg. Visserligen föreslog kyrkoherde Seth att man i stället skulle köpa in en kasserad predikstol, som stått i Skara domkyrka, men så blev det inte. På predikstolens korg finns snidade figurer som visar Jesus och de tolv apostlarna.
Det omgestaltade kyrkorummet var omålat i flera år, men i början av 1740-talet gav församlingen uppdrag åt ett par målare att dekorera kyrkan. Det var Johan Christian Pettersson, Johan Kinnerus och deras lärlingar som fick detta uppdrag. Måleriet illustrerar exempelvis bönen Fader vår, trosbekännelsen och de tio budorden, men det förekommer också dekorornament och texttavlor. På några ställen kan man läsa Petterssons och Kinnerus signaturer, men i enstaka fall har även lärlingarna noterat sina namn – Joakim Conrad Schwartz och Peter Edberg. Alla målningar är välbevarade och de har aldrig målats över, vilket är ovanligt.
Det är överraskande att det både finns ett kyrktorn och en klockstapel. I regel hänger ju kyrkklockor antingen i ett torn eller i en klockstapel. Den gamla klockstapeln fick sin nuvarande form 1760. Kyrkobyggnadens torn tillkom vid 1723 års ombyggnad, men här har aldrig hängt några kyrkklockor. Många kyrkor kan ringa i två kyrkklockor, men här finns tre klockor i klockstapeln. Alla tre göts omkring 1760 av klockgjutaren och riksdagsmannen Elias Fries i Jönköping. Mellanklockan fick emellertid gjutas om 1877.
Vägbeskrivning
Habo kyrkomiljö ligger ca 5 km sydväst om Habo. Det finns tydlig vägskyltning både från Habo samhälle och riksväg 26/47.
