Livsmedelsverksamhet

Innan du startar en verksamhet med livsmedel som pizzeria, café, kiosk eller annan servering till allmänheten måste din verksamhet bli registrerad hos miljöförvaltningen.

Registrering

Registreringen är en administrativ åtgärd där information om verksamheten förs in i miljöförvaltningens register. 

Du registrerar din verksamhet via e-tjänsten: Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning

När ska verksamheten registreras?

Du måste anmäla verksamheten minst två veckor innan verksamheten ska starta. Du får starta verksamheten två veckor efter att din anmälan har lämnats in, även om du inte fått något beslut. När miljöförvaltningen får in en anmälan registrerar vi verksamheten och du som anmält får ett beslut som bekräftar att din verksamhet är registrerad. Om du inte anmäler verksamheten i tid riskerar du sanktionsavgift.

Om du har en verksamhet som pågår under en kortare tid ska denna oftast registreras precis som permanenta. Registreringen kan vara tidsbegränsad och utformas så att den upphör då denna tidsperiod passerats. Fordon och andra verksamheter som flyttas runt ska registreras i den kommun där verksamheten huvudsakligen kommer att vara.

Kostnad

Miljöförvaltningen tar ut en avgift för handläggning av en registrering som motsvarar en timmes handläggningstid. Det är en administrativ avgift och tas ut även om verksamheten, av någon anledning, inte skulle starta. Läs mer på om miljönämndens taxor på sidan Taxor och avgifter.

Efter registreringen

När miljöförvaltningen har registrerat din livsmedelsverksamhet görs en bedömning av hur snart den behöver kontrolleras. De flesta verksamheter besöks inom några veckor.

Vad händer om man startar livsmedelsverksamhet utan att den är registrerad?

Enligt lag ska en anmälan om registrering skickas in till kommunen vid start av ny, samt vid övertagande av befintlig livsmedelsverksamhet eller vid betydande ändring av nuvarande livsmedelsverksamhet. Det gäller även vid ändring av bolagsform.

Har du startat ditt företag före 1 januari 2019 riskerar du att miljöförvaltningen gör en åtalsanmälan.

Har du startat ditt företag 1 januari 2019 eller senare är kommunen skyldig att ta ut en sanktionsavgift.

Sanktionsavgiften varierar mellan 2 500 – 75 000 kronor.

Information om ändringen i livsmedelslagen SFS 2018:644 och ändringen i livsmedelsförordningen SFS 2018:1643 går att läsa på Svensk författningssamling:

Svensk författningssamling - Förordning om ändring Svensk författningssamling - Lag om ändring

Länk till Livsmedelsverkets sida ”Starta företag”.

Tar du över en verksamhet?

Då ska du registrera din verksamhet hos oss, innan du startar, precis som för en helt ny verksamhet. När ett nytt företag tar över en restaurang eller annan livsmedelslokal, räknar vi det som en ny livsmedelsanläggning.

Ska du sälja din verksamhet?

Då måste du meddela miljöförvaltningen detta. I annat fall finns du kvar i vårt register över livsmedelsanläggningar. Det är den som står som ansvarig för verksamheten i januari som får fakturan för årsavgiften.

Flytta eller byta lokal

Om du flyttar din verksamhet till en ny lokal räknas detta som en ny livsmedelsanläggning. Du måste då göra en ny registrering.

Ändra lokalen eller bygga om

Om du gör stora ändringar i lokalens utformning ska du informera oss om detta. Detsamma gäller om du gör stora, väsentliga ändringar i er livsmedelshantering. Det kan till exempel vara om du tidigare är ett mottagningskök men ska börja laga maten på plats.

Det går bra att göra anmälningar av det här slaget genom vanligt brev eller skicka en e-post till miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen bedömer efter anmälan om det behöver ske en kontroll för att se om lokalen och hanteringen fortfarande uppfyller kraven i lagstiftningen.

Om du ändrar inriktning och sortiment ska du också anpassa lokalen och utrustningen om det behövs. Du kan också behöva ändra rutiner och egenkontrollen för din verksamhet.

Förändringar kan medföra ändrad avgift

Om du ändrar din hantering i din verksamhet kan det innebära att miljöförvaltningen gör en annan bedömning av vilken kontrolltid som behövs för verksamheten och därmed också vilken kontrollavgift som du ska betala. Ändringar av avgifterna börjar gälla från och med året efter att du anmält förändringen till oss.

Konsumenten ska känna sig säker

Syftet med kraven på information om livsmedel är att konsumenterna ska kunna känna sig säkra på vad det är för slags livsmedel de köper och vilken kvalitet det har. Särskilt viktigt är detta för allergiker som måste kunna lita på uppgifterna om vad ett livsmedel innehåller.

De krav som finns för märkning och presentation omfattar allt från råvaror till färdiglagade livsmedel. Reglerna ställer bland annat krav på obligatorisk märkning av förpackade livsmedel med innehållsdeklaration, datummärkning, förvaringsanvisning och nettovikt. När livsmedel serveras eller saluhålls oförpackade gäller reglerna den presentation som finns på till exempel matsedeln, på skylt eller som lämnas muntligen.

Tydlig märkning

Märkningen ska vara tydlig och sanningsenlig. Konsumenten ska kunna göra medvetet val, vill de exempelvis köpa svenskt nötkött ska de också kunna vara säkra på att köttet kommer från djur som fötts och slaktats i Sverige.

Spårning

Livsmedel ska genom märkningen kunna gå att spåra framåt och bakåt i hanteringen. Det betyder att den som hanterar livsmedel ska veta varifrån en råvara eller ett färdigköpt livsmedel kommer och hur det har sålts eller transporterats vidare.

Läs mer på Livsmedelsverkets sida om Information, märkning och påståenden.

Från och med 2024 inför Livsmedelsverket en ny riskklassningsmodell för livsmedelsverksamheter. Under 2023 klassar därför miljöförvaltningen om alla befintliga verksamheter.

Vi riskklassar din verksamhet

För dig som driver en livsmedelsverksamhet betyder det att miljöförvaltningen kommer att hämta in uppgifter om din verksamhet. Det gör vi för att kunna riskklassa verksamheten enligt det nya systemet.

Fyll i dina uppgifter i e-tjänsten Omklassning av livsmedelsverksamhet.

Om du inte fyller i själv via e-tjänsten så kommer vi att kontakta dig för att  få in uppgifterna. Beslut om din nya riskklassning kan komma att skickas ut redan under 2023 men börjar gälla först 2024.

Den nya riskklassningen leder till en tillsynsfrekvens som säger hur många tillsynsbesök verksamheten ska få under fem år.

Ska ge en mer rättvis bild

Målsättningen med den nya riskklassningsmodellen är att den på ett bättre sätt ska ta hänsyn till de olika typerna av hantering som kan ske inom samma verksamhet och därför ska ge en mer rättvis bild av hanteringen. Den är anpassad efter EU-rapporteringen och obligatorisk för alla kontrollmyndigheter.

Under 2023 kommer vi ha kvar det nuvarande riskklassningssystemet vilket innebär att du har samma antal kontrolltimmar som ditt senaste klassningsbeslut.

Vill du läsa mer om den nya riskklassningsmodellen kan du gå in på Livsmedelsverkets webbplats. Där finns också bra information om livsmedelshantering, lagar och regler och vad du kan tänka på vid olika typer av hantering.

Alla som på ett eller annat sätt säljer eller serverar livsmedel omfattas av livsmedelslagen men betraktas inte alltid som ett livsmedelsföretag.

För att klassas som ett livsmedelsföretag krävs att hanteringen sker med viss grad av organisation och kontinuitet.

• Med viss grad av organisation syftas, exempelvis, på att det finns en lokal som är iordningställd för verksamheten, personer som är sysselsatta i verksamheten eller att livsmedelshanteringen har en viss omfattning vad gäller mängden livsmedel och antal konsumenter eller vilken slags beredning av livsmedel som sker.
• Med viss kontinuitet avses verksamhet med viss regelbundenhet och att det inte handlar om endast tillfälliga serveringar eller försäljningar.

Om båda punkterna är uppfyllda klassas verksamheten som ett livsmedelsföretag, oavsett om verksamheten drivs av en ideell förening eller ett vinstdrivande företag.

Enstaka tillfällen

Verksamheter som endast drivs vid enstaka tillfällen eller i liten omfattning till exempel korvförsäljning vid en midsommarfest. Kontakta miljöförvaltningen om du är osäker på bedömningen av verksamheten, om du måste registrera eller inte.

Vad ska vi göra om vi har sådan livsmedelshantering som räknas som livsmedelsföretag?

Er verksamhet ska registreras hos miljöförvaltningen.

Registrera via e-tjänsten: Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning.

För dig som inte har tillgång till Bank-ID finns även e-tjänsten som blankett. Kontakta miljöförvaltningen så skickar vi blanketten till dig via post eller e-post.

Läs gärna broschyrerna "Idrottsrörelsen - säker mat" samt "Samlingslokaler" som du hittar på Livsmedelsverkets sida om Branschriktlinjer.

Text är under bearbetning. Kontakta miljöförvaltningen om du har frågor.

Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste ha ett system för livsmedelssäkerhet, så kallad – egenkontroll.

Hur gör jag en egenkontroll?

Exakt hur egenkontrollen ska utformas finns inte reglerat i lagen. Det viktigaste är att egenkontrollen är anpassad efter de risker som finns i din livsmedelshantering. När du känner till riskerna kan du också utarbeta arbetsmetoder – rutiner – för att kunna upptäcka och vidta åtgärder när någonting går fel i din livsmedelshantering.

Ta reda på riskerna

För att kunna göra ett egenkontrollprogram måste du först veta vilka risker och faror som finns i din verksamhet. Du börjar med att ta reda på vilka risker som finns för att livsmedlen kan bli farliga att äta, eller få felaktig märkning och sammansättning. Därefter ser du över vad som kan göras för att förebygga att detta sker och tar fram rutiner för att förhindra sådana risker. Att systematiskt gå igenom riskerna i hanteringen kallar vi för "faroanalys". Det kan till exempel handla om faror i de fyra kategorierna nedan:

1. Mikrobiologiska. Till exempel bakterier, virus, svampmögel och parasiter.
2. Kemiska. Bekämpningsmedelsrester på grönsaker men kan också uppstå då livsmedel kommer i kontakt med exempelvis rengöringsmedel.
3. Fysikaliska. Metallbitar eller glas som hamnar i livsmedel.
4. Allergena faror. Ämnen som framkallar allergiska reaktioner och förekommer i till exempel nötter, vetemjöl och mejeriprodukter.

Egenkontroll och ditt ansvar som livsmedelsföretagare

För att du ska kunna ha bra kontroll på din livsmedelshantering måste det i din egenkontroll finnas rutiner för hur hälsofaror ska kunna undvikas. Som livsmedelsföretagare ansvarar du för att rutinerna säkerställer att de livsmedel som säljs eller serveras inte utgör några risker för konsumenterna. Du ansvarar också för att personalen som handskas med livsmedel har tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien och att de förstår och följer de rutiner som gäller för verksamheten.

För allas säkerhet

Egenkontrollens syfte är att kunna säkerställa att livsmedelshanteringen är hygienisk och säker – vilket ska kunna ske genom att rutinerna i egenkontrollen följs. Därför måste personalen ha goda kunskaper om rutinerna i egenkontrollen.

Kontakta din branschorganisation om du vill ha mer information om hur egenkontrollen kan se ut i din bransch. På Livsmedelsverkets hemsida finns alla fastställda branschriktlinjer från branschorganisationerna. Dessa är en bra hjälp för livsmedelsföretag som ska ta fram egenkontroll.

Vad innebär rutiner och dokumentation?

Rutiner innebär i korthet beskrivningar av arbetssätt som regelbundet ska göras inom verksamheten, exempelvis kontroll av temperaturen i ett kylskåp.

Av rutinerna ska det framgå:

• vad som ska kontrolleras
• hur ofta det ska ske samt
• om/hur ofta det ska dokumenteras

Exempel på rutin: Exempelvis kan det stå i rutinen att temperaturen på mottagna frysvaror ska kontrolleras vid varje leverans men endast dokumenteras skriftligt en gång per vecka. Ofta kan man också behöva tala om hur kontrollen ska göras. Till exempel om man ska använda en instickstermometer och mäta i ett livsmedel, eller om det räcker att läsa av kylens inbyggda termometer.

Rutinerna ska också tala om vilka eventuella gränsvärden som gäller och vilka åtgärder som ska vidtas om ett gränsvärde överskrids. Om rutinen till exempel säger att varmhållen mat ska hålla minst 60 grader och den vid kontroll visar sig vara 50 grader så har gränsvärdet överskridits. För att styra faran, i det här fallet en mikrobiologisk risk, måste lämplig åtgärd vidtas, exempelvis att maten slängs eller återupphettas.

Om något avviker från ett bestämt gränsvärde eller om något annat fel upptäcks i livsmedelshanteringen bör de åtgärder som vidtagits dokumenteras. Dessutom måste man göra en korrigerande åtgärd, det vill säga en åtgärd som förhindrar att samma fel inträffar igen. Även denna bör dokumenteras.