Planprocess
Planprocessen är en demokratisk process där många berörs och ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Det gäller fastighetsägare, boende på fastigheten, grannar, föreningar, organisationer och myndigheter.
Planprocessen styrs av plan- och bygglagen (PBL) och meningen är att pröva om ett förslag till markanvändning är lämplig. Syftet med lämplighetsprövningen är att marken ska användas till det den är bäst lämpad för. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra.
Processen startar när kommunen tar initiativ eller en privat aktör ansöker om planbesked.
Planbeskedet är en förfrågan om kommunen kommer detaljplanera ett visst område, för ett visst ändamål, inom en viss tid. Vid positivt planbesked eller efter ett kommunalt initiativ fattas ett politiskt beslut att en detaljplan ska tas fram.
Efter beslut om ett positivt planbesked kan planarbetet inledas. Plan- och exploateringsenheten har därmed fått ett planuppdrag och ett första förslag till ny eller ändrad detaljplan arbetas fram. Nödvändiga utredningar görs och markanvändning och utformning prövas.
När planförslaget är färdigt och politiken har godkänt förslaget, skickas det ut på samråd. Under samrådsskedet finns möjlighet att ta del av samtliga handlingar som tillhör planförslaget på vår webbplats pågående detaljplaner. De som anses vara sakägare får information skickat direkt till sig. Även verksamheter inom kommunen, länsstyrelsen, myndigheter, föreningar och boende, det vill säga de som bedöms påverkas av planförslaget, får möjlighet att lämna sina synpunkter. Men även allmänhet som inte är sakägare kan lämna sina synpunkter.
Samråd är det första av två tillfällen att lämna synpunkter under planprocessen. Synpunkter måste lämnas in skriftligt och under angiven tid. Ett samråd pågår vanligtvis i fyra veckor Kommunen annonserar också om samrådet i den lokala ortstidningen Jönköpingsposten. Vid behov arrangeras ett samrådsmöte.
När samrådstiden är slut sammanställs och bemöts de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Därefter görs en bedömning om hur planförslaget kan revideras och utvecklas. Samrådsredogörelsen publiceras på hemsidan i samband med att planförslaget går ut på granskning.
När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och eventuellt ändrats är det färdiga förslaget tillgängligt för granskning under fyra veckor.
Inför granskningen underrättas återigen de som är berörda av förslaget. Då finns det möjlighet att lämna sina synpunkter. Detta är det andra och sista tillfället att yttra sig över planförslaget.
Skriftliga synpunkter som kommer in under granskningstiden sammanställs och bemöts i ett granskningsutlåtande. Synpunkterna är inte giltiga om de lämnats senare än i granskningsskedet. Granskningsutlåtandet och justerat planförslag är beslutsunderlaget inför antagande.
Inför antagande informeras berörda sakägare och de som lämnat yttrande under processens gång. Det färdiga planförslaget skickas till ansvarig nämnd som beslutar om att anta planen. När en detaljplan blir antagen betyder det att den är godkänd.
Beslutet publiceras på kommunens webbplats och digitala anslagstavla.
Beslutet om att anta en detaljplan kan överklagas av den som har lämnat skriftliga synpunkter och som anser att de inte fått dessa tillgodosedda. Överklagandet måste komma in senast tre veckor efter att kommunen anslagit beslutet på den digitala anslagstavlan.
Om beslutet inte överklagas blir detaljplanen giltig, det vill säga den vinner laga kraft.
När en detaljplan vinner laga kraft betyder det att den gäller och inte längre kan överklagas.
En detaljplan kan få laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har publicerats på kommunens anslagstavla. Det förutsätter att ingen har överklagat beslutet under den tiden och att Länsstyrelsen beslutar att inte pröva detaljplanen.