Gravar på rad norr om Habo

Någon gång under bronsålder eller äldre järnålder, det vill säga cirka 1500 f.Kr. och fram till ett par århundraden e.Kr. anlades en rad gravar på ett svagt nordsluttande krön. Åt söder bildade Hökesåns nedskärning en kraftig sluttning, vilket än mer gav gravarna ett pampigt och iögonenfallande läge på ett höjdparti i det annars ganska flacka landskapet.
De kraftiga stensättningarna restes över döda som troligtvis haft en speciell rang i samhället, kanske ledande män och kvinnor som genom sin tillhörighet till en ätt eller genom sin skicklighet förvärvat rätten att begravas i en väl synlig grav. Det är dock sällan att gravar uppträder med sådan symmetri. En av stensättningarna ligger dock lite söder om den uttalade raden av gravar.
Storleksmässigt har gravarna en diameter på mellan 16 och 20 meter och är mellan en halv och en meter höga. I ett par av stensättningarna kan man se antydan till att anläggningen haft ytterligare en stensättning i mitten. Med åren har sådana konstruktionsdetaljer rasat samman vilket gör att vi kan förmoda att gravarna från början var betydligt högre.
Sju gravar, kanske en per generation, har medvetet lagts så att de bildade en linje av mäktiga monument. En funktion som gravarna hade var att utgöra synliga kännetecken på att marken här var ianspråktagen, bebodd och hävdad men hur stort territoriet var som hävdades av de gravresande människorna vet vi inte.

Boskapsskötsel har sannolikt varit basen i den dåtida ekonomin, men något åkerbruk har också bedrivits. Har man utöver detta haft ytterligare ekonomiska ben att stå på? Kan fångst och byteshandel med laxöringen från Vätterbäckarna varit en källa till den rikedom som manifesteras i gravarna? Hur husen de bodde i såg och vilka typ av hantverk som bedrevs vet vi inte eftersom vi ännu inte hittat förhistoriska byggnadslämningar eller aktivitetsytor inom Habobygden, men från andra håll vet vi att husen under bronsålder var avlånga och tvåskeppiga, med väggar av trä eller lerklinat flätverk och att taken var branta och belagda med vass eller annat vattenavstötande material.

Det är sannolikt att ett vägstråk gick nära gravarna eftersom de skulle ses av vägfarande människor. Gravarna hade säkert fler viktiga signalvärden för järnålderns människor, men vilka dessa var vet vi inget om.
Längre västerut och närmare Habo samhälle finns ett gravfält som också har valts ut som ett av kommunens besöksmål, nämligen L1972:5026 eller Kråkerydsgravfältet. Där är gravformerna av en helt annan karaktär och består av stenar eller block satta i cirklar. Tidsmässigt är Kråkerydsgravfältet yngre än de åtta stensättningarna och möjligen ser vi en kronologisk skiktning i gravskick inom den eller de grupperingar som ägde makten och hävdade marken norr om det som i dag är Habo samhälle.

Parkera i parkeringsfickan strax norr om den norra infarten till Habo intill L1972:4254. Väg 195 är hårt trafikerat, men får du en lucka kan du springa över till den andra sidan där sju av de åtta gravarna finns.
Kanske kan du också ta dig in söderifrån och svänga in vid vägen mot Klingekärr gård.
Ca 150 meter norr om gravlinjen finns möjlighet att svänga in på en skogsväg och promenera den korta vägen till gravarna.
Koordinater till L1972:4254: N:620814, Ö:446373