Habo laggkärlsfabrik

Redan i slutet på 1700-talet var Habotrakten känd för sin laggkärlstillverkning. Varje dräng kunde snickra, lagga och svarva. Så det var inte unikt när ett par svågrar köpte maskiner och startade en fabrikation av laggkärl.

Hemslöjdstraditionen blev industri, Hökesån blev kraftkälla.
1897 hade fabriken blivit två och August Carlsson var ensamägare till den ena. Han flyttade sin tillverkning för att ha närmre till järnvägen och också till ett större vattenflöde för mera kraft.

Året efter var tillverkningen igång och Habo Laggkärlsfabrik föddes. August var skicklig snickare, nu behövdes nån som kunde få fart på affärerna. han behövde inte leta långt borta, brodern Fritz var en duktig affärsman.
Men oturen var framme och 1899 brann hela fabriken ner. Tack vare en bra försäkring kunde fabriken åter byggas upp och efter rekordtiden en månad var verksamheten igång igen. Under det tidiga 1900-talet utökades verksamheten i stort sett varje år, med nya större ångmaskiner, rationellare virkestorkar, intern ”järnväg” för att flytta delar mellan de olika stationerna och så vidare.

Kundkretsen var inte enbart lantbruk och privatpersoner. Laggkärl var den dominerande metoden att förvara flytande varor. Dessutom som ämbar (hinkar) baljor och krukor av olika storlek. Huvudsakligen användes barrträ men även ek förekom, mest till blomkrukor.

I slutet av 1930-talet hade Habo Laggkärlsfabrik cirka 80 anställda och var Sveriges största tillverkare. Materialförbrukningen var ungefär 3 000 kubikmeter virke om året. 1943 var olyckan framme igen och i april drabbades företaget av den största branden dittills i Habo. Snabbt var man provisoriskt igång igen och efter bara 4 månader var verksamheten åter i full skala.

I slutet av 1940-talet kom en ny produktgrupp in i bilden. Laggkärl ersattes till en del av plywood. Först i tunnor men senare också stolsitsar och drickabackar. När Laggkärlsfabriken upphörde 1962 fortsatte plywoodproduktionen i företaget Ply Pack som senare blev NEFAB och slutligen flyttades all tillverkning till Estland 2009.

Läs mer om Habo Laggkärlsfabrik och andra företag i boken "Industrihistoria i Habo" som du kan låna eller köpa på Habo bibliotek.

Boken är skriven av Lars Elwing, Mats Werthén och Magnus Widell som också har delat med sig av bilderna du hittar på sidorna om Made in Habo - saker du inte visste kom härifrån.