Brandskydd i radhus
Räddningstjänsten arbetar fortlöpande med att öka säkerheten för de boende i kommunens radhus. Detta görs då det visat sig att det ofta finns brister som gör att brandspridning kan ske snabbt i just radhus. Vad innebär detta för dig och dina grannar som bor i radhus och vad bör ni tänka på?
Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och räddningstjänster runt om i Sverige ser problematiken med bristerna i radhus. Räddningstjänsten i Habo kommun gör därför en tillsyn på radhusen för att bedöma om det finns byggnadstekniska brister som kan leda till snabb brandspridning mellan bostäderna. Om vi hittar allvarliga brister behöver dessa åtgärdas.
Svenska krav på brandskyddet
Svenska byggregler har länge haft som krav att en brand i en bostad inte ska sprida sig till angränsande bostäder under minst 60 minuter. Erfarenheter från bränder i radhus har dock visat sig se annorlunda ut. I Sverige brinner det i cirka 200 radhus varje år, och skillnaden mot en villabrand är att en brand i radhus kan få mycket större konsekvenser.
För att förhindra brandspridning ska varje bostad ska utgöra en egen brandcell. Det gäller oavsett om du bor i ett flerbostadshus eller i ett rad-/par-/kedjehus. En brandcell är ett utrymme där en brand ska kunna utvecklas och pågå en viss tid utan att den sprids utanför brandcellen. Väggarna mellan radhusen är alltid brandavskiljande.
En del radhus är utformade med brandavskiljande väggar ända upp till yttertaket. Andra radhus har gemensamma vindar där det istället är vindsbjälklaget som utgör en horisontell brandavskiljning.
Ansvar för brandskydd
Ansvaret för brandskyddet i en byggnad har fastighetsägaren enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten gör tillsyn för att utreda om brandskyddet är skäligt, det vill säga, håller tillräckligt bra nivå. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) har fastighetsägare också ett generellt ansvar för att underhålla sin byggnad och se till att den håller en viss standard. Detta gäller även brandskyddet.
Besök i din fastighet
Räddningstjänsten bokar in ett besök i din fastighet. Vid besöket kontrollerar vi om det finns risk för snabb brandspridning till angränsande bostäder vid en eventuell brand. Viktigt för oss är att se om vinden är gemensam eller sektionerad och hur sektioneringen i så fall är utförd. Vi kommer även att ta reda på hur yttertak och vindsbjälklag är utförda samt hur luftningen av vinden via takfoten är utformad. Vår personal bär alltid räddningstjänstens kläder och kan alltid identifiera sig vid besöken.
Efter besöket
När vi har gjort vårat besök kommer vi skriva en tjänsteanteckning som du sedan får hem i brevlådan. En tjänsteanteckning är ett slags protokoll där vi beskriver våra observationer från besöket. Om vi bedömer att brandskyddet inte uppfyller skälig nivå kan vi besluta om ett föreläggande.
Föreläggande
Ett föreläggande är ett beslut som innehåller en beskrivning av vilka saker/åtgärder som du förväntas rätta till. I föreläggandet finns även ett sista datum för när åtgärderna ska vara utförda. Ett föreläggande är ett kommunalt beslut som går att överklaga. Instruktioner för hur du gör detta följer med beslutet.
Uppföljning
När datumet för åtgärderna gått ut kommer vi att göra en uppföljning för att kontrollera så att åtgärderna är utförda.
De brandavskiljande väggar som finns på radhusvindar har många gånger visat sig ha brister. Det är bland annat vanligt att väggarna inte är byggda tätt mot yttertak och i vissa fall kan väggarna saknas helt. Den avskiljande väggen kan vara ansluten mot exempelvis en träfiberboard (masonit) eller plastduk som när den blir utsatt för brand bågnar och tappar sin form och snabbt brinner igenom. Detta leder till att det bildas en glipa där brandgaser kan ta sig igenom till intilliggande vindsutrymmet. Det är också vanligt att det finns genomföringar eller otätheter i avskiljande väggar för kablar och ventilation som inte är korrekt tätade. Detta gör att väggen och brandcellen tappar sin funktion.
För byggnader med en öppen, det vill säga en ventilerad, takfot finns risken att en brand kan sprida sig upp till vinden utvändigt via fönster eller andra öppningar. Den öppna takfoten tillåter också en horisontell spridning när brandgaser trycks ut genom en brandpåverkad vind och in till närbelägna vindsutrymmen.
Fackverk som är sammankopplade med spikplåt eller liknande är en vanlig konstruktion i radhus. Problemet med denna konstruktion är dock att det räcker att en led fallerar för att hela konstruktionen ska bli svag. Oftast är spikplåten den svaga punkten i sådana fackverk. När takstolar med spikplåtar påverkas av branden tappar de sin bärighet och kan falla igenom det lätta vindsbjälklaget, vilket kan resultera i en snabbare brandspridning och att vinden rasar samman.
Varför gör ni tillsyner på radhus?
Både Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har uppmärksammat brister i brandskyddet på radhus och därför uppmanat kommuner, byggare och boende att kontrollera och åtgärda problemet.
Tillsynen är framförallt viktig för att kunna öka invånarnas säkerhet och minska konsekvensen av en eventuell brand.
Behöver jag förbereda mig inför besöket?
Det du behöver förbereda är vägen fram till vindsluckan. Du kan också behöva se till att ytorna uppe på vinden inte är fulla med saker som hindrar oss att komma fram eller som kan komma till skada.
Vad är ett radhus?
I vårt arbete med radhus definieras radhus som bostäder med tre eller fler sammanbyggda hus. Bostäder sammanbyggda via komplementbyggnad inkluderas inte (dessa räknas som kedjehus). Ett radhus kan vara eget ägande, hyresrätt eller ingå som en del i en förening.
Är det här projektet något som är unikt för Habo kommun?
Nej, motsvarande arbete har genomförts i flera andra kommuner. Bland annat har Uppsala, Umeå, Linköping, Norrköping med flera genomfört stora inventeringar av hur brandskyddet är utformat i radhus. I Jönköpings län har exempelvis Jönköping och Mullsjö genomfört projektet.
Har ni rätt att ställa krav på åtgärder?
Ja, enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är det kommunen, i det här fallet räddningstjänsten, som har tillsynsansvaret av att du som fastighetsägare har ett brandskydd i skälig omfattning. Kommunen får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen ska följas.
Har ni rätt att få tillträde till vinden?
Ja, enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har tillsynsmyndigheten, Räddningstjänsten i Habo kommun, rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar samt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Kostar räddningstjänstens besök något?
Vanligtvis tar räddningstjänsten ut en tillsynsavgift men i detta fall har vi valt att genomföra tillsynsbesöken kostnadsfritt. Är det så att du uteblir från tillsynsbesöket eller behöver boka om tiden för mötet upprepade gånger kan detta bli förenat med en kostnad enligt den tillsynstaxa som kommunfullmäktige i Habo kommun har beslutat om.