Habo toppar ranking i mest hållbara kommun

I rapporten Hållbarhetsindex, som PwC nyligen publicerat placerar sig Habo på plats 7 av 290. Rapporten undersöker vilka kommuner som har bäst förutsättningar att klara Agenda 2030 på lokal nivå.

Indexet ger en vägledning för vilka kommuner som bedriver ett framgångsrikt arbete i dimensionerna miljö- och klimatmässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Habo placerar sig främst i sin kommungrupp (pendlingskommun nära större stad) och på plats 7 totalt. Framför allt är det inom dimensionen social hållbarhet som kommunen placerar sig högt, där hamnar vi på plats två.

I rapporten lyfts dessutom Habo kommun fram som ett gott exempel tillsammans med Mölndals kommun.

Att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är en utmaning som kräver samarbete och engagemang på alla nivåer i samhället. Kommunerna spelar en avgörande roll i att omsätta dessa mål i praktiken och skapa en hållbar framtid för sina invånare. Om Sverige ska lyckas med att nå de hållbarhetsmål som satts upp, måste kommunerna också lyckas. Det är i kommunerna vi alla bor, arbetar och påverkar världens utveckling.

Hållbarhetsindex och Agenda 2030

Utgångspunkten för hållbarhetsindexet har varit ramverket för Agenda 2030 med de 17 hållbarhetsmålen med 169 tillhörande indikatorer. För respektive indikator inom Agenda 2030 har det undersökts ifall det finns ett nyckeltal som är anpassat och relevant för svenska kommuner. I detta steg har PwC utgått från offentliga data, existerande kommunala hållbarhetsnyckeltal samt tillfört egna relevanta nyckeltal.

De tre övergripande områdena

Klimat- och miljömässig hållbarhet

Utmaningar kopplat till våra planetära gränser innebär stora prövningar för hela världens befolkning och samhällen. Även i Sverige upplever vi konsekvenserna av klimatförändringarna och våra handlingar är viktiga för att begränsa följderna för kommande generationer. Klimat- och miljö omfattar till exempel utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning, liksom användningen av resurser, vatten och energi. Kommunerna har stor påverkan på samhällsutveckling och markanvändning och kan genom en tydlig och aktiv roll bidra till minskade utsläpp och underlätta för en grön omställning. Bevarande av grönområden, främjande av gröna transportalternativ, god avfallshantering och anpassning till förändrat klimat är exempel på viktiga kommunala uppgifter.

Social hållbarhet

Låga inkomster och utanförskap förekommer i Sverige. Det begränsar människors möjligheter att delta i samhället och hindrar den sociala rörligheten. Kommunala tjänster och planering spelar en viktig roll för att minska sociala klyftor och bidra till att ge människor möjligheter. Området Social hållbarhet innefattar bland annat fattigdom, inkomstskillnader, utbildning, jämställdhet, hälsovård och folkhälsa. Genom planering och kommunala tjänster kan kommunerna stärka måluppfyllelsen inom dessa områden. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kommunerna vad gäller exempelvis geografi och demografi vilket påverkar handlingsutrymmet.

Ekonomisk hållbarhet

Sverige är ett rikt land och placerar sig högt på listor vad gäller BNP per capita. Det finns dock utmaningar även i Sverige. Den höga inflationen, de ekonomiska utmaningarna för kommunsektorn, den åldrande befolkningen och det låga deltagandet i arbetslivet bland vissa grupper är välkända utmaningar. Ekonomi omfattar frågor som rör deltagande i arbetslivet, demokratiskt deltagande, jämställdhet i maktpositioner och kommunalekonomi. En kommun är beroende av en attraktiv arbetsmarknad och ett brett deltagande för att lyckas på lång sikt. God och förutsägbar planering är viktig och kommunen måste förvalta sina tillgångar på ett bra sätt.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet: PwC rankar Sveriges kommuner utifrån hållbarhetsindex och Agenda 2030. 

2024-07-09 | Kommun och politik |